Forskningsföretaget Ignetica har på uppdrag av Nuance studerat utmaningarna med klinisk dokumentation inom det nationella sjukvårdssystemet NHS i England. Resultaten visar att vårdpersonal ägnar i genomsnitt 13,5 timmar, eller 34 procent, per vecka åt att producera klinisk dokumentation. Det är en ökning med 25 procent under de senaste sju åren. I Sverige är det till och med värre. En stor tidsanvändningsstudie i primärvården som publicerades 2021 visade att runt 40 procent av arbetstiden hos vårdpersonal läggs på någon typ av administrativt arbete.
Redan 2015 publicerade Nuance en studie tillsammans med Ignetica, som visade på den ökande mängden klinisk dokumentation. Nu, sju år senare, har vi upprepat studien. Den visar att många av de utmaningar med dokumentation som vårdpersonal står inför är desamma, och i vissa fall har de förvärrats under de senaste sju åren.
Studien bygger på en omfattande undersökning av 966 yrkesverksamma personer inom NHS på fyra olika akutmottagningar och en mottagning för psykisk hälsa.
Här är några av de viktigaste slutsatserna.
Allt mer tid ägnas åt dokumentation – överbelastning och utmattning stort problem
Hälso- och sjukvårdspersonal inom NHS ägnar en betydande del av sin arbetsvecka åt att komplettera eller skapa klinisk dokumentation. I genomsnitt 13,5 timmar per vecka – vilket är mer än en tredjedel av den genomsnittliga klinikerns arbetstid och 25 procent mer än 2015. Specialistsjuksköterskor (consultant nurses) rapporterar det högsta antalet timmar som läggs på dokumentation per vecka, 16,5 timmar, och överläkare (consultant doctors) följer tätt efter med 15,1 timmar.
Ett annat problemområde som framkommer i studien är att mycket av dokumentationen utförs utanför arbetstid. Hälso- och sjukvårdspersonal inom alla roller rapporterar att de i genomsnitt ägnar 3,2 timmar per vecka åt att producera klinisk dokumentation på fritiden, medan överläkare rapporterar att de i genomsnitt ägnar 4,7 timmar åt detta.
Överbelastning och utbrändhet fortsätter att vara ett problem även bland svensk och övrig europeisk sjukvårdspersonal. I december förra året publicerades en undersökning från Karolinska institutet där 2 700 läkare svarade på frågor om bland annat arbetsmiljö och hälsa. 20 procent av AT-läkarna och underläkarna uppgav att de hade symtom på utmattning. Motsvarande siffra för ST-läkarna och specialistläkarna var ungefär 16 procent och för överläkarna omkring 10 procent. En undersökning som genomfördes av HIMSS och Nuance 2021 visade att 82% av de europeiska läkarna som medverkade i studien ansåg att bördan av klinisk dokumentation är en tungt bidragande orsak till utbrändhet.
Sökande efter rätt information – fortsatt utmaning
Den svenska och nordiska sjukvården är sedan länge i stort sett helt digitaliserad när det gäller journalföring. I NHS-undersökningen slås fast att även England rör sig i denna riktning. I årets rapport uppger hälften så många kliniker att de använder penna och papper jämfört med de som tillfrågades 2015.
Trots övergången till digitala plattformar i England visar undersökningen att en fjärdedel av vårdpersonalen upplever att den information de behöver inte finns tillgänglig i journalerna vid rätt tidpunkt – en minskning med endast två procent under de senaste sju åren.
Liksom i den tidigare studien är den främsta orsaken till detta ofullständig information i journalanteckningarna. Dessutom verkar problem som rör diagnostik (exempelvis väntan på diagnostikresultat eller osäkerhet om vilken diagnostik som har begärts) ha försämrats avsevärt under de senaste sju åren. Detta gör att tiden ökar som klinikerna måste ägna åt att söka efter rätt information. I årets undersökning ökade nämligen tiden, från 55 till 62 minuter per dag, som vårdpersonalen söker efter rätt information. Detta trots ökad digitalisering.
Det vi kan lära oss från denna studie är att realtidsdokumentation behöver skapas längs hela patientens vårdresa för att kunna leverera de riktigt stora vinsterna i form av mer komplett vårdinformation i journalsystemen. På så sätt minskar tiden då vårdpersonal behöver söka information.
Varje timme som vårdpersonal ägnar åt att skapa eller hitta klinisk dokumentation är en timme mindre som läggs på patientvård. För att vårdpersonalen ska kunna fokusera på sina huvuduppgifter – vårda patienter – behöver vi hitta nya sätt att underlätta den växande bördan av administrativt arbete.
Ett effektivare sätt att hantera klinisk dokumentation
Nästan alla utmaningar som studerades i NHS-rapporten belyser hur mycket tid dokumentationen tar av vårdpersonalens arbetsvecka – oavsett om det handlar om att skapa, söka eller ändra information.
Eftersom arbetsbelastningen inom många delar av svensk och internationell vård fortsätter att öka och vårdpersonal därmed tvingas arbeta med mer begränsade resurser riskerar vi att fortsätta utsätta vården för ännu mer press – något som faktiskt går att undvika. Som ett svar på detta undersöker många inom sjukvården hur taligenkänning av digitala patientjournaler kan hjälpa till att hantera dokumentationen mer effektivt och frigöra arbetstid.
Lyssna på vårt senaste webbinarium från Digital Health Intelligence där vi diskuterar denna studie och hör hur leverantörerna till NHS ser på utmaningarna inom klinisk dokumentation.
