Taligenkänning erövrar nu Sverige. 17 av 21 regioner har börjat använda det – men vilka potentiella effekter skulle vi kunna se när stora regioner som Stockholm och Västra Götaland påbörjar breddinförande? Om införandet görs som i Region Kronoberg kan effekten bli att mer än 1 650 tjänster bland vårdpersonalen och 500 medicinska sekreterartjänster kan avlasta vården. Men hur skulle det gå till? Häng med när vi sammanställer hur mycket tid som Region Stockholm eller Västra Götaland kan frigöra när de är i full gång med taligenkänning.
Region Kronoberg är en av de första regionerna i Sverige som inför taligenkänning på bredden. Genom ett gediget förberedelsearbete med utvärderingar och resursplanering har man idag ett pågående införande som beräknas frigöra betydande resurser.
Förutsättningarna att bedriva sjukvård skiljer sig självfallet mellan mindre regioner och storstadsregionerna, däremot är användarnas tidsbesparingar som framkommit i Kronoberg mer likvärdiga. Så även om effektiviseringar i Region Kronoberg inte kan överföras direkt till stora sjukvårdsregioner visar Kronobergs analyser att ett breddinförande i exempelvis Stockholm eller VGR skulle kunna innebära ett stort bidrag till allt från att minska den allmänna arbetsbördan till att sjukvårdspersonal i större utsträckning kan få administrativ avlastning av medicinska sekreterare.
Erfarenheterna från taligenkänning i Kronoberg är huvudsakligen att:
- Motsvarande 114 tjänster bland vårdpersonalen och 36 tjänster bland de medicinska sekreterarna frigörs från transkribering till uppgiftsväxling för avlastning av vårdpersonal.
- Regionen har ca 900 aktiva användare över olika kliniska verksamheter och det tillkommer löpande nya användare.
- Andelen vårdenheter som uppfyller Socialstyrelsens rekommendationer att patienter ska få tillgång till sin journal inom 48 timmar har ökat betydligt.
Så vad händer om vi tar dessa siffror och applicerar dem på Region Stockholm och Västra Götalandsregionen?
Region Stockholm hade 2022 drygt 32 000 anställda inom vården medan motsvarande siffra för VGR är drygt 27 000 personer. Om vi jämför Region Kronobergs antal vårdanställda, drygt 4 000, och frigörandet av 114 vårdtjänster som taligenkänning har inneburit och applicerar det på Stockholm och VGR innebär det ungefär:
- Arbetstid motsvarande cirka 900 tjänster skulle frigöras bland vårdpersonalen i Region Stockholm.
- Arbetstid motsvarande 750 tjänster skulle frigöras bland vårdpersonalen i VGR.
För medicinska sekreterarna är resultatet liknande. I Stockholm fanns drygt 1 800 medicinska sekreterare medan VGR hade knappt 2 500. Om vi applicerar de 36 frigjorda tjänsterna, från Region Kronobergs analys, på knappt 290 medicinska sekreterare med antalet medicinska sekreterare i Region Stockholm och VGR innebär det stora mobiliserade resurser för uppgiftsväxling:
- Arbetstid på knappt 230 tjänster kan frigöras i Region Stockholm.
- Arbetstid motsvarande drygt 300 tjänster skulle kunna frigöras i VGR.
Sveriges hälso- och sjukvård har enorma utmaningar, både med kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Vårdens resurser är kraftigt begränsade och vårdens medarbetare är kraftigt belastade. Vi måste därför ta varje möjlighet att frigöra tid för personalen och minska på trycket. Utmaningarna blir inte mindre framöver och det finns helt enkelt inte fler händer att tillgå i samma takt som behoven ökar. Taligenkänning kan inte lösa alla dessa utmaningar, men nog skulle knappt 2 200 frigjorda tjänster i Stockholm och VGR kunna vara en viktig pusselbit?
